Ny rapport om elanvändning speglar Sveriges utveckling

Sverige kan minska utsläppen av växthusgaser ordentligt de kommande decennierna. Vi kan i samma svep främja teknisk utveckling, innovationer och nyindustrialisering i Sverige, sporra företagsetableringar, tillväxt och generera tiotusentals arbetstillfällen i hela landet. Det är en utveckling vi både behöver, vill ha och faktiskt inte kan välja bort. Och motorn är elektrifiering, som kommer med en dramatisk ökning av elanvändningen i landet.

310 är nu 330

Idag använder Sverige omkring 140 TWh el per år, en nivå vi legat på sedan 80-talet. Men nu står vi på tröskeln till en historisk utveckling. Energiföretagens nya framtidsscenarier visar att de förväntade ökningarna i elanvändning inte stannar på 310 TWh år 2045, utan måste justeras upp till 330 TWh per år.

Källa: Sveriges elbehov 2045: Hur stänger vi gapet?

En stor del av den stora ökningen i elbehov de närmsta decennierna beror dels på den rusande elektrifieringen av bilar, lastbilar och båttrafik, men i synnerhet industrins omställning för att nå klimatmålen. Här förväntas även nya produktionsanläggningar för stål, konstgödsel och batteritillverkning där mycket el kommer att användas för att tillverka vätgas.

Källa: Sveriges elbehov 2045: Hur stänger vi gapet?

Massiva investeringar måste bli ännu större

Energiföretagens vd Åsa Petersson konstaterar att elektrifiering i den skala vi ser framför oss innebär att efterfrågan och användningen av el kommer att skjuta i höjden de kommande decennierna. För det krävs massiva insatser för att ersätta gammal infrastruktur med ny, modernisera och bygga ut så gott som alla delar av elsystemet. Det gäller kanske främst elnäten.

Petersson menar att det behöver investeras 1000 miljarder kronor i elnäten de närmsta två decennierna.

Stora delar av det svenska elnätet börjar nå slutet av sin livslängd, och hälften av investeringarna handlar om att byta ut gammalt elnät mot nytt. Men elnäten kommer att behöva växa, utvecklas, moderniseras och digitaliseras i samma takt som elbehovet.

Ellevios Henrik Bergström, som bjudits in som kommentator till rapporten, konstaterade att det mesta av investeringarna måste genomföras de närmsta 10-15 åren, och två nyckelkomponenter är viktigare än andra.
- För att möta framtidens ökande elbehov krävs långsiktiga, stabila och förutsägbara spelregler för att investera, få till effektiva tillståndsprocesser och att säkerställa kompetens och arbetskraft som behövs för att bygga och driva ett robust elnät.

Anna Jähnke (M), regionråd och ordförande i regionala utvecklingsnämnden Skåne, ringade in vilken roll elnäten spelar för att möjliggöra annat. 
- Allt börjar med näten. Elnät är minst lika viktig infrastruktur som vårt vägnät. Kommer inte elen fram så funkar ingenting i samhället, sa hon.

Acceptans för utvecklingens villkor

En avgörande faktor för framtiden är att det skapas större acceptans och förståelse för att framtiden fordrar infrastruktur. Energifrågorna måste prioriteras upp i samhället, och gamla trätor måste upphöra till förmån för handlingskraft.

Lina Håkansdotter arbetar med en av framtidens mest elintensiva verksamheter, H2 Green Steel. Hon konstaterade att det kommer krävas mycket el, men att det ger mycket tillbaka i form av både betydande utsläppsminskningar och exportintäkter. Acceptans för utvecklingen är centralt.

- Vi måste överbrygga motstånd från både politiker och aktörer och motverka konflikter inom landet, menade hon.

Det handlar om elsystemet

En intressant utveckling är att vi inte bara kommer att se en ordentlig ökning av elbehovet, utan även på att vi kommer att se stora regionala förändringar när det gäller elanvändningen i framtiden. Ett talande exempel är att det överskott av el vi ser i norra landet idag kommer att vändas till underskott när de stora fossilfria industriprojekten utvecklas.

Energiföretagen konstaterar att elsystemets omvandling inte bara handlar om en sak; det krävs insatser och investeringar i ett helt batteri av områden. Ett område är produktionen av el. Rapporten konstaterar att det kommer att behöva ersättas gammal och byggas ny elproduktion motsvarande 290 TWh under perioden – ungefär lika mycket som nio gånger Danmarks elproduktion. Alla kraftslag måste få spelrum, gammal kraftproduktion måste ersättas medan vi bygger nytt för att möta efterfrågan.

Energiföretagens vd Åsa Petersson pekar på sju centrala punkter för att undanröja hindren för framtidens elsystem: ledarskap i elsystemets omvandling, snabba tillståndsprocesser, pålitlig eldistribution, mer elproduktion, att locka framtidens arbetskraft, energieffektiviseringar och systemavlastande inslag, samt utveckling som vi inte kan förutse idag.