Senaste nytt om elmarknaden: Blöt sommar bra för elpriset

Hur har läget på elmarknaden förändrats de senaste månaderna?

– Elmarknaden har varit rätt lugn under sommaren. Elanvändningen minskar för de flesta, och med det även elräkningarna. Men sommaren är en viktig period som sätter tonen inför hösten och vintern. Årligt underhåll av bland annat kärnkraften och elnätet behöver genomföras, och helst enligt tidsplan. Solen får gärna dominera, men det kan också behövas nederbörd för både grundvattennivåer och vattenkraftsmagasin. Ur de perspektiven har sommaren totalt sett varit okej.

Hur har prisutvecklingen sett ut? 

– Elpriserna i juni och juli har varit låga i jämförelse med hur det tidigare sett ut under energi- och elpriskrisen. I elområde 3* har priserna under den här perioden varit i genomsnitt 45 öre/kWh (exkl. avgifter och moms) vilket är nästan 60 procent lägre än under samma period förra året. I elområde 4* var priserna i genomsnitt 73 öre/kWh vilket är en nedgång med 50 procent.

– I norra Sverige elområde 1* och 2*, har priserna i stället varit 20 procent högre. En viktig förklaring är att överföringskapaciteten i elnätet från norra till södra Sverige förbättrats vilket gör att de högre priserna i södra Sverige ”smittar av sig” norrut i större utsträckning än tidigare. Men det ska tilläggas att den här prisuppgången skett från låga nivåer.

Men har inte allt regnande i sommar påverkat priserna?

– Jo, det stämmer. Under året har den hydrologiska balansen – det vill säga summan av grundvatten, vattenkraftsmagasin och eventuella snödepåer – varit negativ. Det betyder att det varit risk att vattenkraften inte kunnat producera lika mycket som normalt. Även om det blöta vädret i augusti var tråkigt för alla semesterfirare så gjorde det susen för den hydrologiska balansen som nu i stället står med ett överskott. Det ger bra förutsättningar inför den kallare period som nu väntar.

– Det blöta, och inte minst blåsiga, vädret har också pressat elpriserna ordentligt i augusti. I skrivande stund (28 augusti) ligger det genomsnittliga månadspriset för augusti på ca 20 öre/kWh i elområde 1-2, 30 öre /kWh i elområde 3 och 43 öre/kWh i elområde 4. Priserna är i nivå med de vi såg under det rekordbilliga året 2020.

Hur ser prognosen ut framåt? 

– Marknaden tror att elpriserna kommer gå upp en del under hösten och vintern, men inte i närheten av de höga nivåer vi sett tidigare under krisen. I elområde 1-2 prognostiseras elpriset (exkl. avgifter och moms) till ca 40 öre/kWh för hösten och 55 öre för vintern. I elområde 3 förväntas 50 öre/kWh under hösten och 80 öre under vintern. Och slutligen, i elområde 4, förväntas 60 öre/kWh under hösten och 105 öre under vintern.

– Det är viktigt att komma ihåg att det här är en prognos baserat på marknadens förväntningar här och nu. Är det något vi lärt oss sedan energi- och elpriskrisen startade är det att allting kan hända. De två faktorer som kan överraska mest, med ökade elpriser och elkostnader som följd, är ovanligt kallt väder och att naturgaspriset får ny fart.

– Naturgaslagren i Europa är i nuläget fyllda till cirka 90 procent vilket är långt över det mål som satts inför vintern. Men skulle vintern bli ovanligt kall i Europa finns det risk att gasen ändå inte räcker till. Då kommer gaspriset att dra i väg, och med det även elpriset. Hur högt elpriset kan bli i ett sådant scenario är svårt att säga. Det är därför klokt att, som vanligt, förbereda sig på det värsta (genom att fortsätta spara på elen så mycket som det går), men hoppas på det bästa.

Andelen som har timavtal gick upp innan sommaren men har nu stannat av och vänt. Varför?

– Det är en sanning med modifikation. Andelen som har timprisavtal har fortsatt öka, men takten har minskat. Innan krisen hade runt 2–3 procent av elanvändarna timprisavtal. Nu är det hela 12 procent. En viktig förklaring till ökningen är att det inte funnits några alternativ när elpriserna gick upp, även på fasta elprisavtal. Så för att minska elkostnaderna återstod egentligen bara alternativen att minska sin elanvändning, och/eller att välja timprisavtal och försöka flytta den från de dyra till de billigare timmarna.

– Att timprisavtalen minskat på senare tid tror jag beror främst på att elpriserna blivit lägre. Elanvändarna har inte kniven mot strupen på samma sätt. En annan anledning är att en hel del som i panik valde timprisavtal nu rör sig tillbaka till vanliga rörliga avtal då de inte kunnat flytta tillräckligt många kilowattimmar till de billigare timmarna för att det ska löna sig med timprisavtal.

Hur ska vi som elkonsumenter resonera inför höst och vinter?

– Även om vi sannolikt har de värsta elpriserna bakom oss är krisen inte riktigt över. Som jag nämnde tidigare finns fortfarande ett par orosmoln som kan ge ny kraft åt elpriserna i vinter. Så fortsätt skruva ner elanvändningen så gott det går, försök om möjligt lägga undan lite pengar till en elräkningsbuffert, och håll dig uppdaterad om vad som händer på elmarknaden till exempel genom att följa Ellevios nyhetsbrev.

– Det kan vara lockande att binda elpriset inför vintern, särskilt nu när priserna på fastprisavtal gått ner. Men anledningen till att de gått ner är för att marknaden förväntar sig lägre elpriser framöver. Genom att binda elpriset nu behöver du alltså satsa pengar på att marknadens bedömning är felaktig. Det är såklart möjligt, men du har oddsen emot dig. Just nu kostar det dessutom ovanligt mycket att satsa på ett fastprisavtal. Om vi jämför prissäkringskontrakten på marknaden med vad fastprisavtalen kostar ut mot slutkunderna skiljer det uppemot 50 öre/kWh inkl. moms. Multiplicera de 50 örena med din årsförbrukning så får du fram vad kostnaden blir på ett fastprisavtal som löper i ett år. Det är historiskt en mycket dyr försäkring.