Gullspång – en viktig kugge i Sveriges elektrifiering

Norr om Mariestad ligger den vackra Gullspångsälven som snirklar sig fram mellan sjön Skagern och sitt utlopp i Årosviken i Vänern. Det var här, vid forsarna vid sjön Skagern, som Kraftaktiebolaget Gullspång-Munkfors byggde sitt stora vattenkraftverk i början av 1900-talet. Ett kraftverk som blev en viktig grundbult i Sveriges elektrifiering, och som var det största i sitt slag när det stod klart 28 juli 1908. Ett epitet som kraftverket i Gullspångsälven fick behålla tills Olidans kraftverk i Trollhättan togs i drift år 1910.

– Att kraftverket var det största i sitt slag tycker jag belyser företagets själ och John Hedins storhet som entreprenör. Gullspång hade under alla år ambition att ligga i framkant när det kom till teknik och utveckling, något som gjorde att de särskilde sig mot många andra redan från början, menar Mats Jernberg, ordförande i Gullspångsseniorerna (en förening för pensionärer som varit anställda inom Gullspångs Kraft och dess efterföljande företag inom koncernen) och som startade sin karriär på Gullspångs Kraftaktiebolag 1978.

Vattenkvarnen – en tidig svensk kraftkälla

Fast vi börjar väl från början, på tidigt 1700-tal då Christoffer Polhem konstruerade ett system för att överföra kraft från vattenkvarnarna. Systemet var begränsat och räckvidden var bara någon kilometer, men betänk att vi är tidigt i historien. Nästa viktiga steg sker i slutet av 1800-talet då glödlampan, generatorn och transformatorn ser dagens ljus. De två sistnämnda uppfinningarna gör att man nu kan börja leda elektricitet över längre avstånd.

I de städer som byggde egna kraftverk blev belysningen en del av vardagen på arbetsplatser och i det offentliga rummet. Industrin är pådrivande och många industriföretag bygger nu kraftstationer, främst för eget bruk. Det första vattenkraftverket som byggdes i Sverige för att sälja elektrisk kraft uppfördes av Örebro Elektriska 1898, ett bolag som senare skulle införlivas i Gullspångs kraftaktiebolag.

En driven entreprenör

När driftiga John Hedin började fundera på hur han skulle kunna få el till Lidköping var elektriciteten fortfarande i sin linda. Hans målsättning med diskussionen han hade med en kollega på stadshotellet år 1904 var att få till en bättre krafttillförsel till Lidköpings Mekaniska Verkstad där han var vd. Lösningen herrarna kom fram till var att hämta kraft från Trollhättans kraftverk och dra en ledning därifrån till Lidköping. Ett projekt som gick om intet så Hedin fick tänka om. Fokus hamnade i stället på att själv bygga ett vattenkraftverk i Gullspångsälven och bygga ut nätet längs med Vänerns östra kust. Ett betydligt större och dyrare projekt än att bara dra ledningar från en ort till en annan.

Projektets storlek fick dock inte Hedin att backa, och han lyckades genomföra det genom samarbete med andra starka entreprenörer i området. År 1906 bildades Kraftaktiebolaget Gullspång-Munkfors av John Hedin, Gustaf Grevilli, ägare av Katrinefors bruk och ordförande i Mariestads stadsfullmäktige, och William Olsson, ägare till Svartå Bruk.

Elnät från Lidköping till Kristinehamn

Johan Hedin blir vd och bolaget får sitt säte i Mariestad, med kontor i Lidköping. I samband med kraftverksbygget börjar man också med att bygga ledningarna i ett nät från Lidköping i söder till Kristinehamn i norr samt Örebro. Ett nära samarbete med Örebro Elektriska Aktiebolag gjorde också att den kraftledning som gick till Örebro och Hallsberg fick elektricitet från Gullspång-Munkfors. Idag är det Ellevio som ansvarar för att elen kommer fram till kunderna i stora delar av det område som Gullspångs kraftverk servade i början av förra seklet.

I slutet av 1800-talet och i många år därefter var det fortfarande vanligast på landsbygden att enstaka industrier, bönder eller en byförening som hade tillgång till vatten byggde kraftverk för eget bruk. Genom åren så köptes många av dessa elföreningar upp av de större bolagen.

– Just i Västergötland har man fortfarande väldigt många mindre elföreningar kvar, vilket sticker ut i jämförelse med övriga delar av Sverige, säger Bengt Johansson, senior advisor på Ellevio.

Attraktiv arbetsgivare

Det goda samarbetet med Örebro Elektriska leder till att Gullspång-Munkfors köper aktiemajoritet i bolaget 1918, men det är först år 1963 som bolagen fusioneras under sitt nya namn Gullspångs Kraftaktiebolag.

– Gullspång var alltid en attraktiv arbetsgivare. Det har nog mycket med den välskötta ekonomin bolaget hade. På vår tid på 1970-talet hade vi exempelvis gratis tandvård för alla anställda och deras familjer. Och redan när kraftverket byggdes i början av 1900-talet så tecknade företaget en kollektiv olycksfallsförsäkring som innebar att arbetarna skulle få medicin och läkarvård gratis. Det var väldigt ovanligt på den tiden, berättar Rolf Stridh, som startade sin karriär 1968 på Lyrestads kraftaktiebolag som linjemontör. En karriär som fortsatte vidare i Gullspångs Kraftaktiebolag med planeringsarbete efter uppköp.

Belysning, motorer och vattenkraft

Under första halvan av 1900-talet fick fler och fler i samhället tillgång till elektricitet. Industrin gick i täten, tätt följd av städer och större samhällen som skaffade egna kraftverk. Gullspångs kraftleveranser ökade och vattenkraften blir en allt viktigare källa. Vid förra sekelskiftet utgjorde vattenkraften cirka 60 procent av Sveriges elförbrukning. Tack vare utbyggnaden av riksnäten, dagens föregångare till stamnäten, började också de norrländska älvarna locka med sin kapacitet. Gullspång ville inte missa det tåget utan satte fokus på Ljusnans vattenfall och specifikt Aspanforsarna som köptes 1939. Men på grund av kriget dröjde det nästan 20 år innan företaget anlade ett kraftverk i Ljusnan.

Elen förändrade folkhemmet

Efter andra världskriget stod Gullspång väl förberett för att möta det alltmer ökande behovet av el, en ökning som nu inte bara drevs på av industrin utan även av folkhemmet. De elektriska hushållsapparaterna gjorde nämligen sitt intrång under 1950-talet och möjliggjorde för fler kvinnor att förvärvsarbeta utanför hemmet. Under åren 1947 till 1962 mer än tredubblade Gullspångkoncernen sin kapacitet, och 1961 hade bolaget utökat till sex kraftverk. Då hade bolagets kraftverksbygge i Krokströmmen, vid Aspanforsarna, blivit klart.

– Jag började på Gullspång-Munkfors 1962, samtidigt som jag läste teknik i Örebro. Jag hann väl med att jobba i drygt 40 år i bolaget och under lång tid var Gullspång ett nybyggnadsföretag i allra högsta grad. Behovet av el hade ökat i hela samhället och det var ett stort jobb att komma i kapp med nya ledningar, förstärka befintliga och bygga transformatorstationer, förklarar Gert-Ove Palmer som gick i pension 2001 och är engagerad i Gullspångsseniorerna.

Kärnkraften gör sitt intåg

I början av 1960-talet hade teknikutvecklingen kommit så långt i Sverige att man började skissa på planer om att bygga kärnkraftverk. Gullspång hade med åren skapat många goda samarbeten inom kraftindustrin och när ett konsortium bildas för att bygga Sveriges första kärnkraftverk i Oskarshamn var Gullspång med.

Under de efterföljande åren ingick Gullspång i många olika kraftkonsortier och i början av 1980-talet hade de både krafttillgångar och nät i många olika landskap. Elen fick de från 21 olika vattenkraftverk, bland annat Gullspång, Brattforsen i Kopparberg, Skråmforsen utanför Karlskoga och Hällforsen nära Lycksele. Men även från värmekraft från Karlshamn, Otterbäcken och Västeråsverket som drevs med olja samt kärnkraftverken Oskarshamn och Forsmark.

Stark tillväxt

Gullspång växer under 1990-talet genom förvärv och fusioner som går slag i slag. År 1992 fusioneras de med Uddeholm Kraft, samma år förvärvas även Hälsingekraft samt Stora Krafts distributionsrörelse och en aktiepost i Härjeåns kraftverk. Fyra år senare förvärvas Skandinaviska Elverk och 1996 blir Gullspång Kraft finskägt – men bolagsnamnet kvarstår. Nu börjar också avregleringens tider där bolagen konkurrensutsätts och elmarknaden förändras stort.

– Innan avregleringen skötte kraftbolagen allting, de var både elproducenter och ägde näten. Man skapade sin egen kraftbalans, i det geografiska områden man verkade i. Kraftverk byggdes för att producera el till sina kunder. Idag har vi en helt annan situation, där nät och produktionsanläggningar inte ligger i samverkan på samma sätt som förr, förklarar Bengt Johansson.

En era tar slut och en ny startar 

Avregleringen påverkar bolaget Gullspång och 1998 bildas Birka Energi genom en sammanslagning av Gullspång och Stockholm Energi. Ägare till Birka Energi blir Fortum och Stockholms stad. Historien om bolaget som gick under namnen Gullspång-Munkfors och Gullspång tar sitt slut.

Men arvet av Gullspång lever fortfarande kvar i Ellevio. För när Fortum ville sälja sin svenska elnätsverksamhet 2015 köptes det av ett nybildat konsortium där bland annat Tredje AP-fonden och Folksam ingick. Bolaget får namnet Ellevio och merparten av de nätområden som Gullspång hade i Västergötland har nu Ellevio ansvar för.

Källor

• Gullspångs kraftaktiebolag 1906-1981, författare Oscar Bjurling
• Gullspångsseniorerna

• Läs mer om Ellevios milstolpar