Känsligt elnätsarbete med ålgräs, kökkenmödding och sandödlor

En del av arbetet i Strömstad skedde i vattnet i Dynekilen. Här blev det spännande på en gång, för här finns nämligen ålgräs.

Ålgräset växer tätt på mjuka, grunda bottnar. Det kallas för havets barnkammare då det används som födsloplats för många sorters fiskar och andra marina djur, och är idag hotad på grund av bland annat övergödning, överfiske och exploatering. På grund av sin skyddsvärda status finns många regler kring hur man får arbeta i vatten där ålgräset finns.

– Under sommarperioden fortplantar sig ålgräsets invånare, vilket innebär att arbetet då får stå helt på paus. När vi väl kunde genomföra arbetet tryckte vi kablarna under botten, där ålgräset finns, istället för att gräva eller lägga kablarna på botten. Något vi vanligtvis gör, för att inte störa livet i gräset, berättar Jesper Ekelund, projektledare på Ellevio.

Rödlistad reptil

Det finns även landdjur i området som behöver lite extra hänsyn. Strömstads kommun har inventerat platser i projektet där det skulle kunna finnas habitat av sandödlor. Sandödlan är en liten rödlistad reptil som finns i de sydvästra delarna av Sverige och som har väldigt specifika krav på sin boplats, vilket gör den känslig för markexploatering.

Fynd av sådana habitat innebär att arbetet enbart får genomföras under vissa tider på året och behöver utföras försiktigt på olika vis för att inte störa ödlorna. Under inventeringen hittades inga ödlor i området, men för säkerhets skull avgränsades ändå arbetsområdet för att undvika möjliga habitat.

6 000 år gamla lämningar

I området där Ellevio lägger ned kabel finns också en boplats, Ånneröd, med en 8×6 meter stor hög kökkenmödding. Kökkenmödding är en gammal sörja av bland annat snäckskal och ben från fåglar och fiskar. Och gammal i det här fallet är riktigt gammal. Kökkenmöddingen i området är en av endast två kvarvarande i Sverige från neolitisk tid, som började cirka 4 000 år före Kristus. Så här skriver Länsstyrelsen om den specifika kökkenmöddingen i Ånneröd:

”Tack vare möddingens innehåll av snäckskal har stora mängder obränt benmaterial kunnat bevaras, vilket ger arkeologisk forskning tillgång till ett material som annars aldrig brukar bevaras på boplatser.”

Centimeter för centimeter

Hur gör man då för att säkerställa att inget 6 000 år gammalt föremål kommer till skada under arbetets gång?

– Arkeologer var med under grävningen. Vi grävde några centimeter av markytan i taget, och så kontrollerade arkeologerna för hand och med hjälp av spolning om det uppgrävda innehöll något fynd, berättar Jesper Ekelund.

Misstänkt vrak

Ytterligare en misstänkt fornlämning dök också upp i projektet. Marinarkeologiska undersökningar inför arbetet ledde till ett större fynd av träpålar i vattnet. Inledningsvis trodde man att det kunde röra sig om ett gammalt vrak som skulle kunna vara en fornlämning. Efter ytterligare dykningar kunde man dock konstatera att det rörde sig om en gammal brygga som kapsejsat.

I november 2021 började de nya kablarna användas längs en total sträcka på 13 kilometer. De nya kablarna går mellan Ellevios ställverk i Mällby och Sundby och fungerar som en viktig reserv till befintlig ledning. Därmed ökar driftsäkerheten för alla kunder i området.

Omfattande tillståndsprocess

Ellevios ansvar är att ta reda på vilka intressen och vilka värden som kan påverkas av vårt arbete, innan vi sätter igång.

– I det här fallet anmälde vi till exempel om vattenverksamhet, strandskyddsdispens och tillstånd enligt kulturmiljölagen. Man kan tycka att det låter väldigt mycket, men det är på det här viset vi arbetar i alla våra projekt. Det man kan säga om det här projektet är att det inte hör till vanligheterna att vi går rätt igenom ett fornlämningsområde, avslutar Sofia Miliander, tillståndsspecialist på Ellevio.