Orust rusar mot klimatmålen

Enligt statistik från Energimyndigheten ligger Orust på sjätte plats i Sverige när det gäller hur mycket solenergi som produceras per person. Thomas Ivarsson – bonde, entreprenör och grundare av föreningen Orust kretsloppsakademi (OKA) – tror att det kan bero på öns soltradition. Hans intresse för solenergi började med att en känd lokal entreprenör ordnade kurser i hur man kunde bygga egna solfångare som värmde vatten. Därifrån till dagens elproducerande solceller var steget inte långt.

– Vi har havet inpå knuten och kan egentligen utveckla både vågenergiparker och vindkraftverk till havs. Men det är tufft att få tillstånd från militären och det finns motstånd med att få vindkraft på sin bakgård. Då återstår solenergin som är en fantastisk energikälla och passar Orust perfekt eftersom vi har gott om solljus och många hus på ön.

OKA vill påskynda omställningen

Thomas Ivarsson med några andra entusiaster grundade OKA för nio år sedan av ren frustration. Han tyckte att alla pratade om vikten av att leva hållbart, om klimatproblemen och att bli energineutrala, men det hände ingenting.

– Jag är en entreprenör men också en miljömedveten bonde. Marken vi använder varje dag är inte vår, den ska hålla i generationer. Vi måste vara rädda om den, svårare än så är det inte, konstaterar han krasst.

Att saker och ting inte är svårare än så är en fras han använder ofta. Men så är hans förening också ovanligt produktiv med ständigt nya projekt och knappt hundra betalande medlemmar. Årsavgiften ligger på 200 kronor.

Projekt: Förnybart all inclusive

– Det är småpengar för att rädda planeten så egentligen borde vi ha betydligt fler medlemmar. Å andra sidan är det inte pengarna som bekymrar mig utan bristen på engagemang. För att få ”bra drag” i omställningsarbetet behöver vi ha 15 000 medlemmar. Så många som bor permanent på Orust.

När OKA startade fick föreningen ofta höra att det var krångligt att skaffa solceller. Genom projektet ”Förnybart all inclusive” försökte OKA att underlättat för privatpersoner och företag.

”Spred sig som en löpeld”

– Projektet gick ut på att vi kopplade ihop hantverkare med varandra så att hela solcellsprocessen skulle gå så smidigt som möjligt. På så vis slapp beställaren ha kontakt med en massa underentreprenörer. Idag är det ju många som arbetar på det sättet men det var det inte då.

I och med det projektet växte också intresset för solenergi på ön.

– Plötsligt spred det sig som en löpeld. Grannen gick förbi, kisade mot taket och sa ”jaså, har du också skaffat solpaneler” och så dröjde det inte länge innan han också skaffade det. Sen har vi blivit fler och fler.

Laddplatser, möbelåtervinning och musselavfall

OKA har under årens gång varit inblandad i en mängd olika hållbarhetsprojekt. Tack vare investeringsstöd från Klimatklivet och sponsring från Orust Sparbank har man kunnat bygga upp en lokal laddinfrastruktur med både snabbladdare och destinationsladdare.

– När Orust kommun blev nominerade till ”Årets Laddguld 2018” ökade Orustbornas intresse för elbilar rejält. I dag har vi en av Sveriges största elfordonsparker, säger Thomas stolt.

Utöver elbilar har föreningen initierat ett elbåtsprojekt, ett självklart val för en ö med många båtentusiaster. Ett annat, ganska udda projekt handlar om musselavfall. Projektet har namnet ”Musseljord”.

– Vi tar tillvara på resterna från musselodlingar som mals och fermenteras till mycket bra växtnäring. Hav och land, cirkeln är sluten. Bättre kan det inte bli, menar den entusiastiska entreprenören.

Möbelåtervinning är OKAS senaste projekt.

– På ”Orust Återbruk” samlar vi möbler, byggvaror och cyklar. Vi fixar till dem och säljer dem, allt för att förlänga livslängden på varor som annars skulle hamnat på sophögen.

Lagring och balans är utmaningar

Thomas själv lever som han lär. Han har solpaneler på tre av sina ladugårdstak, sopsorterar, har ett mulltoasystem och två elbilar – varav en är en skåpbil han använder i jobbet. Och han är hoppfull inför framtidens klimatomställning men sticker inte under stol med att det finns en hel del utmaningar.

– Energilagring och effektbalansering är tekniska utmaningar. Det är komplicerat med att bygga ut elnätet i Sverige och veta hur vi ska lagra energin. Det kommer att bli kostsamt men är oundvikligt. Omställningen blir stor och kommer att kräva beteendeförändringar hos oss alla. Därför är det hög tid att inse hur bra vi har det. Svårare än så är det inte, avslutar han.

Fakta om OKA

Orust Kretsloppsakademi ska vara ett kunskapscentrum för att skapa förutsättningar för Orust att bli ett hållbart kretsloppssamhälle – miljömässigt, socialt och ekonomiskt.

OKA har specifika mål och delmål. Ett delmål är att bli energi- och klimatneutral under 2020-talet. Varje år ordnar de en stor miljömässa där ”Årets miljöpris” delas ut. Nästa mässa äger rum hösten 2022.