"Efterlängtad långsiktighet i energipolitiken - men vem ska betala?"

- Elnätsfakturan består redan idag till mer än 50 procent skatt och moms. Utan en ny finansieringslösning riskerar kostnaderna för alla tillkommande planer för elsystemet hamna på elnätskundernas räkningar. Det är orimligt, säger Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på Ellevio.

För en sektor som står inför en stor utmaning för att förnya och utveckla energisystemet är tydligare planerings- och leveranssäkerhetsmål för utvecklingen det enda som kan sörja för långsiktighet och stabilitet. I regeringens förslag uttrycker regeringen tydligt att man vill stödja den expansiva fas elsystemet står inför.

- Men långsiktiga mål måste kompletteras med kortsiktiga. Att enbart ha siktet inställt på 2045 riskerar att viktiga investeringar och elnätsinsatser som måste göras nu helt enkelt skjuts på framtiden. Det är de kommande tio åren vi måste bygga som mest, men utan etappmål som sätter fart på byggandet här och nu finns en risk att svensk utveckling bromsas, säger Henrik Bergström.

Ökade krav på förmågor

I skrivningen om ett leveranssäkerhetsmål beskrivs hur elsystemets aktörer kommer att få större ansvar än tidigare. Elförsörjningens del av totalförsvarsförmågan skärps av NATO-inträdet, kriget i Ukraina, södra Sveriges effektbrist och den allt lägre överföringsförmågan mellan Sveriges elprisområden. Regeringens förslag ringar även in behovet av en rad nya förmågor; överföringsförmåga, ö-drift, dödnätsstart, effekt för nyanslutningar samt insatser för försvarets behov av robusthet och självförsörjningsförmåga.

- Det här handlar om kollektiva nyttor och en typ av kostnader som tidigare bekostas av skattebetalarna gemensamt. Men i konsekvensanalysen på inriktningspropositionen står att allt detta ska utvecklas inom ramen för dagens elpriser, elnätstariffer eller egna investeringar. Men det finns inte utrymme att lägga ytterligare kostnader elnätskunderna.

Viktigt se över finansieringen

- Det är orimligt att lägga finansieringsansvaret för samhällets kollektiva behov på elnätskunder som redan bär elskatt, moms, majoriteten av Svenska Kraftnäts kostnader för stamnät och stödtjänster samt elnätsbolagens egna investeringar och kostnader.

- En av utmaningarna för samhällsutvecklingen är att skapa förståelse och acceptans för att omställningen kostar. Det underlättas inte av högre avgifter. Om nya kollektiva nyttor ska föras in i elsystemet måste det utredas hur finansieringen ska se ut, vem som betalar för vad och hur statens beskattning av sektorn fortsatt bör se ut.

Här kan du läsa hela propositionen.

Kontakt för media

Jesper Liveröd, presschef, 070 929 96 23
jesper.liverod@ellevio.se

Ellevio Ellevios pressjour dygnet runt 020-20 20 60
communications@ellevio.se